Sånt som kryper fram när man är trött och ensam
Ibland tror man att man har kommit underfund med hur människor fungerar, precis lagom så slår det tillbaka på en som en fet käftsmäll. Jag blir så ledsen när jag hör att människor som jag litat på, berättat saker för, bara slänger ut det för hela världen som om det vore godis i ett karamellregn. Även om vi inte umgås och är direkta vänner längre berättade jag det ändå i förtroende. Det tycker jag är något som borde stanna där, även om man senare går skilda vägar eller inte. Men det är kanske bara jag.
Jag trodde att jag var stark, att jag skulle klara detta, lätt som en plätt. Nu vill jag helst stoppa huvudet i sanden och gömma mig för dig ett tag. Jag vet att det inte är vad jag sa, men jag tog fel, förlåt. Du får ha överseende med mig, jag vet inte riktigt vad jag vill eller vad jag håller på med för tillfället. Känslor dör inte lika snabbt som jag hade hoppats på.
Jag trodde att jag var stark, att jag skulle klara detta, lätt som en plätt. Nu vill jag helst stoppa huvudet i sanden och gömma mig för dig ett tag. Jag vet att det inte är vad jag sa, men jag tog fel, förlåt. Du får ha överseende med mig, jag vet inte riktigt vad jag vill eller vad jag håller på med för tillfället. Känslor dör inte lika snabbt som jag hade hoppats på.
Kommentarer
Trackback
